Everyone knows life has its ups and downs, one day you're on top of world and one day you're the clown.
Jag kan ej
förlåta mig själv
för det jag gjorde
inte ens de förändringar
jag gick igenom
är en ursäkt
jag ljög om allt
i hopp om
att aldrig
förlora
hon som kunde varit
min dröm
mitt liv
mitt fönster står öppet
och det regnar in
det finns inga ord
som kan plåstra om
såren
jag tänker på henne ofta
och hoppas att
den som har henne nu
vet hur speciell hon är
hon kom som en vind
och förde med sig ett
hopp om att framtiden
skulle vara en plats för oss
men där på mariatorget
släppte hon min hand
hon bytte den mot en annan
och jag tog tag i flaskan
allt som är kvar
är endast ekon
ringvägen drar förbi
mitt fönster
och det får mig
att känna mig så
otroligt instängd
i mitt rum
jag minns när jag kunde
synas offentligt, utan att skämmas
kunna slira runt på gatorna
den tiden är slut
inget för mig längre
ingen väg som fortsätter
i evigheter
jag hatar långa vägar
jag är fastbunden
i ett hörn
det finns inget kvar
inget alls
är en tragisk figur
jag kan inte lämna mig själv ifred
inte ens i sömnen
varför kan jag inte få vara
någon annan, någon bättre
någon som faktiskt kan le
någon som inte är så otroligt
ledsen
att han ej kan gråta
jag är blind
men inte tack vare blod
tårar
eller svett
utan minnen...
minnen...
förlåta mig själv
för det jag gjorde
inte ens de förändringar
jag gick igenom
är en ursäkt
jag ljög om allt
i hopp om
att aldrig
förlora
hon som kunde varit
min dröm
mitt liv
mitt fönster står öppet
och det regnar in
det finns inga ord
som kan plåstra om
såren
jag tänker på henne ofta
och hoppas att
den som har henne nu
vet hur speciell hon är
hon kom som en vind
och förde med sig ett
hopp om att framtiden
skulle vara en plats för oss
men där på mariatorget
släppte hon min hand
hon bytte den mot en annan
och jag tog tag i flaskan
allt som är kvar
är endast ekon
ringvägen drar förbi
mitt fönster
och det får mig
att känna mig så
otroligt instängd
i mitt rum
jag minns när jag kunde
synas offentligt, utan att skämmas
kunna slira runt på gatorna
den tiden är slut
inget för mig längre
ingen väg som fortsätter
i evigheter
jag hatar långa vägar
jag är fastbunden
i ett hörn
det finns inget kvar
inget alls
är en tragisk figur
jag kan inte lämna mig själv ifred
inte ens i sömnen
varför kan jag inte få vara
någon annan, någon bättre
någon som faktiskt kan le
någon som inte är så otroligt
ledsen
att han ej kan gråta
jag är blind
men inte tack vare blod
tårar
eller svett
utan minnen...
minnen...
Kommentarer
Trackback
