How do you walk with your head held high?

Jag är rädd, rädd för att du sa förstöra mig. Lova mig, bygga upp för att sedan krossa allt med tre enkla ord, "jag går nu." Visst, vi kan spendera tusen nätter tillsammans. Låtsas att vi är hela, jag kan låtsas att ingenting utanför din famn finns. Och det är säkerligen där jag skulle stanna, för där är det tryggt. I våran bubbla. Du skulle ge mig vatten i en plastmugg och visa mig staden från dygnets andra sida med ett gallernät som kontrast mot de där ställena du skulle låtsas att du ibland bor i. Jag skulle vara tyst när du lyfte upp mig i din famn, om bara för några steg. Jag skulle aldrig säga att jag ville stanna där, att du inte skulle släppa. Jag skulle bara låtsas som ingenting och fortsätta mitt rus. För om jag skulle berätta så blir du i samma sekund som jg yttrar mig tilldelad makten och vetskapen om att du är kapabel att krossa mig, och som den rebell du ändå är skulle du säkerligen testa gränserna. Du skulle tröttna, igen och igen. Efter varje sanning skulle du ta ett steg bakåt.
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0