3 sekunder.
Det tar mig tre sekunder att falla handlöst i din famn, tre sekunder utav tyngdlöshet och vädjan följt av tryggheten som bara din hals kan ge. Fastän att jag hatar när du stödjer huvudet på ena armen och betraktar mig när jag ska sova så förlåter jag dig. Bara för att du ibland pussar mig på nästippen och bär mig i din famn till sängen när jag somnat i din röda sammetssoffa. Jag vill behålla ditt namn, fästa det på min hy. Jag vill vända ut och in på allt som är ditt, jag vill spara din doft, din röst och dina små egenheter.
Det finns så mycket kvar att göra och se, trots att jag vet exakt hur du dina läppar smakar, hur du rör dig och vilken nyans dina ögon har.
Det finns så mycket kvar att göra och se, trots att jag vet exakt hur du dina läppar smakar, hur du rör dig och vilken nyans dina ögon har.
Kommentarer
Trackback
